Cold star



Stjärnorna glimtade ovanför dem, fastklistrade på den stora sammetsaktiga mörkblå himmeln. Långt bort i horisonten lyste det svagt blått. De mörka stora träden, som stod utspridda över parken, nakna i vinterns våld, såg skräckinjagande ut med de svarta grenarna som sträckte sig långt upp mot himmeln. Den mörkblå himmeln och alla de små ljuspunkterrna. Eidy såg förundrat hur hennes andedräkt förvandlades till rökiga moln som försvann direkt efter utandning. De stora blå ögonen mötte de chokladbruna, som stirrade tillbaka med den tomhet som han alltid lyckades åstadkomma. Hon suckade, och molnen skingrades mellan dem.

"Vad tänker du på?" frågade Eidy.
"På stjärnorna och kylan...", mumlade han. De tittade fortfarande på varandra. Hon utforskade honom ingående, men hans ansikte sa ingenting. Det var som han var tabula rasa - och inte mer än det.
"Vad är det med dem?" undrade hon för att driva vidare konversationen. Han var svår att driva vidare. Han stannade ofta och bara blev kvar med sista ordet hängandes i tystnad. Han svarade inte.
"Jag tycker om att drömma mig bort till stjärnorna, det är skönt att låta tankarna föra en iväg... bort dit", sa Eidy tankspritt och tittade upp.
Plötsligt strök han henne över håret, och la en hård arm om henne. Han lutade lätt på huvudet mot hennes.  Eidy tyckte det började kännas otäckt, samtidigt som han inte ingav något intryck av fara. Så plötsligt, från ingenstans, talade han med äcklig vänlighet och sa:
“Jag ska ta dig till stjärnorna, Eidy. Jag ska ta dig dit. Och där ska du aldrig hitta hem. Då får vi äntligen vara ensamma. Bara du och jag.”

bild

 


 



Kommentarer
Esmeralda

joo då,men man kan ju faktiskt göra en hel del med långt också :)

2010-02-12 @ 10:18:45
URL: http://ndotter.se
Veronica

I like!

2010-02-13 @ 12:14:43
URL: http://ingetstoppaross.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0