Plastikop. - okej eller?
Läste på Aftonbladet att Engla (sist jag läste hennes blogg var hon gravid... alltså länge sedan!) efter två graviditeter nu har bestämt sig för att göra en bröstoperation. Engla berättar för sina läsare att hon vill ha tillbaka de bröst hon hade innan barnen och det är en ganska normalt storlek, C-kupa. Men så hade Ebba von Sydow tydligen reagerat och tycker att mammor egentligen inte bör genomgå bröstoperation - för vad sänder hon ut för signaler till sina barn?
Det är sant att vi vet att kroppen ändrar sig efter man har fått barn. Man kan få bristningar, brösten kan försvinna efter amning osv. Förr i tiden hade vi ingen möjlighet att "fixa" till oss om vi ville, utan man fick gå runt och förbanna sin kropp. Jag känner lite att det är upp till var och en att bestämma var de tycker är rimligt. Plastikoperationer idag är väl fortfarande en aning förknippat med utvikningstjejer och då föreställer man sig att det rör sig om stora storlekar, men idag gör ju ganska många "vanliga" kvinnor detta ingrepp.
Det finns vissa som anser att man borde vara nöjd med det man fått och det man har. Ja, det är ju så vi alltid behövt tänka. Men reglerna ser annorlunda ut 2011. Jag tror missnöjet med exempelvis "försvunna bröst" efter en graviditet inte beror på att man vill se ut som ett sexobjekt men kunna känna sig som innan graviditeten. Jag känner några vänner som efter amningen varit mycket ledsna över att deras bröst formligen försvann på dem och jag vet att en sådan "avsaknad" kan leda till att man betraktar sig själv väldigt negativt. Jag tror inte det har och göra med att kvinnor (på grund av samhällets syn på hur en kvinna ska se ut) måste ha en byst, utan för att de här kvinnorna vill känna sig bekväma i sig själva. Och varför ska vi se ner på dem?
Jag menar, jag har ibland varit väldigt irriterad över mina egna bröst. Ibland har jag nästan känt att det hade varit skönt att få bort allt, bara för att de är ivägen hela tiden. Och nu har jag inte en gigantisk hylla, men det räcker för att göra mig galen och jag får ont i ryggen och kan inte ha urringat för då klassas jag som vulgär, när tjejer med mindre byst kan ha en väldigt djup urringning utan att det blir slampigt eller vulgärt.
Och är det mer okej för mig då att göra mina bröst mindre, men inte okej för en tjej som vill ha en större storlek än A att ordna för detta? Jag är dock ganska reserverad mot de som gör ett ganska stort ingrepp och går till en mycket stor kupa, för då tror jag inte att handlar det handlar om att man vill ha bröst utan då är det något annat (är jag övertygad om iaf). Å andra sidan finns det relativt smala tjejer med naturligt stor byst. Ja, det är ett kluvet ämne, men jag anser ändå att individen själv kan avgöra ifall det är rätt eller fel. Jag tror inte Engla sänder ut signaler om att man måste operera sig efter man har fått barn. Hon gör det för sin egen skull och mår hon bra av det så självklart.
Det är sant att vi vet att kroppen ändrar sig efter man har fått barn. Man kan få bristningar, brösten kan försvinna efter amning osv. Förr i tiden hade vi ingen möjlighet att "fixa" till oss om vi ville, utan man fick gå runt och förbanna sin kropp. Jag känner lite att det är upp till var och en att bestämma var de tycker är rimligt. Plastikoperationer idag är väl fortfarande en aning förknippat med utvikningstjejer och då föreställer man sig att det rör sig om stora storlekar, men idag gör ju ganska många "vanliga" kvinnor detta ingrepp.
Det finns vissa som anser att man borde vara nöjd med det man fått och det man har. Ja, det är ju så vi alltid behövt tänka. Men reglerna ser annorlunda ut 2011. Jag tror missnöjet med exempelvis "försvunna bröst" efter en graviditet inte beror på att man vill se ut som ett sexobjekt men kunna känna sig som innan graviditeten. Jag känner några vänner som efter amningen varit mycket ledsna över att deras bröst formligen försvann på dem och jag vet att en sådan "avsaknad" kan leda till att man betraktar sig själv väldigt negativt. Jag tror inte det har och göra med att kvinnor (på grund av samhällets syn på hur en kvinna ska se ut) måste ha en byst, utan för att de här kvinnorna vill känna sig bekväma i sig själva. Och varför ska vi se ner på dem?
Jag menar, jag har ibland varit väldigt irriterad över mina egna bröst. Ibland har jag nästan känt att det hade varit skönt att få bort allt, bara för att de är ivägen hela tiden. Och nu har jag inte en gigantisk hylla, men det räcker för att göra mig galen och jag får ont i ryggen och kan inte ha urringat för då klassas jag som vulgär, när tjejer med mindre byst kan ha en väldigt djup urringning utan att det blir slampigt eller vulgärt.
Och är det mer okej för mig då att göra mina bröst mindre, men inte okej för en tjej som vill ha en större storlek än A att ordna för detta? Jag är dock ganska reserverad mot de som gör ett ganska stort ingrepp och går till en mycket stor kupa, för då tror jag inte att handlar det handlar om att man vill ha bröst utan då är det något annat (är jag övertygad om iaf). Å andra sidan finns det relativt smala tjejer med naturligt stor byst. Ja, det är ett kluvet ämne, men jag anser ändå att individen själv kan avgöra ifall det är rätt eller fel. Jag tror inte Engla sänder ut signaler om att man måste operera sig efter man har fått barn. Hon gör det för sin egen skull och mår hon bra av det så självklart.
Finally
Tentan är över och livet kan återgå till sitt någorlunda normala tillstånd. Puh! Men vi har lärt oss en hel del på vägen, och det är ju huvudsaken.
Igår kom ett paket från H&M och det låg lite spännande saker från Versace for H&M-kollektionen. Dock fann jag inget intressant så det mesta åker tillbaka. Allt utom skinndojjorna till Robin och ett par leggings. Även om Robin fann leggingsen fruktansvärda så gillar jag dem. De blir kvar. Perfekt om man vill ha en tråkig tröja men spexa till det med intressanta ben.
Lådan som Robins skor låg i. Så fin!
& här är leggingsen som jag behåller:
& bild på hur skorna ser ut
Igår kom ett paket från H&M och det låg lite spännande saker från Versace for H&M-kollektionen. Dock fann jag inget intressant så det mesta åker tillbaka. Allt utom skinndojjorna till Robin och ett par leggings. Även om Robin fann leggingsen fruktansvärda så gillar jag dem. De blir kvar. Perfekt om man vill ha en tråkig tröja men spexa till det med intressanta ben.
Lådan som Robins skor låg i. Så fin!
& här är leggingsen som jag behåller:
& bild på hur skorna ser ut
Har även inhandlat sex jättefina glöggmuggar från Indiska, samt en tillhörande skål att ha hackade mandlar och russin i! Så snart koka lite Blossa glögg till min käre sambo när han kommer hem. De har så fruktansvärt mycket nu att han är helt död när han kommer hem om kvällarna och vad passar då inte bättre än lite uppskattning för att han är så duktig? ;-) Förutom att han fick skorna ovan också, vilka han blev glada för ;-) De var inte hemma imorse så jag antar att han tyckte om dem.
Har även fått hem ett par jeansshorts från H&M med lite inkamönster på, tyckte det påminde mycket om Isabel Marants SS2012 så det blir bra till vår och sommar! Bilder får ni i veckan...
Å, just det! Jag har aldrig varit särskilt förtjust i one-piece annat än till barn. Men hittade den här på H&M, ganska lagom? 399 kr... ett kap? Eller ska man köpa en vanlig mysig pyjamas?
vs
Har även fått hem ett par jeansshorts från H&M med lite inkamönster på, tyckte det påminde mycket om Isabel Marants SS2012 så det blir bra till vår och sommar! Bilder får ni i veckan...
Å, just det! Jag har aldrig varit särskilt förtjust i one-piece annat än till barn. Men hittade den här på H&M, ganska lagom? 399 kr... ett kap? Eller ska man köpa en vanlig mysig pyjamas?
vs
Gillar nog pjyamasen bättre men kan inte bestämma mig.
För övrigt är allt ganska bra. Vikten ligger stabilt även om jag inte tränat på över 2 veckor (!). Skam på mig, men det har inte funnits tid (eller jo, men man blir lat när man är stressad) eller ork. Måste börja promenera mer, men det är trist och gå själv.
Nepp, nu ska jag göra glögg. Ikväll blir det Breaking Dawn: del 1 med storasyster! Perfekt slut på kvällen... längtar!!
För övrigt är allt ganska bra. Vikten ligger stabilt även om jag inte tränat på över 2 veckor (!). Skam på mig, men det har inte funnits tid (eller jo, men man blir lat när man är stressad) eller ork. Måste börja promenera mer, men det är trist och gå själv.
Nepp, nu ska jag göra glögg. Ikväll blir det Breaking Dawn: del 1 med storasyster! Perfekt slut på kvällen... längtar!!
Ha en skön kväll!
Det här med musik alltså!
Inget gör mig så förbannad på min pojkvän när han (och andra) klagar på min musiksmak. Det är ju inte mitt fel att jag har en stor varierande musiksmak men att han fastnade i rock-träsket. Ingen musik är ju bättre än den andra, intresset och skillnaden ligger ju oundvikligen i den egna individens subjektiva smak.
Jag älskar verkligen musik. Men jag tolkar den också annorlunda än de flesta jag känner. Många lyssnar gärna på texten. De kan hela ramsan och sjunger stoltserande med och jag står som ett frågetecken och undrar "vem är det som sjunger?" För mig är det själva musiken och inte texten som är drivet/det viktiga. Musiken får mig att tänka, den inspirerar mig i allt: vad jag ska skriva och stämningen i just det jag skriver; när jag ska ut och vill ha danskänslan; när jag känner mig nere eller glad och vill anpassa musiken efter det (vilket jag vet att de som är fokuserade på texten också tänker).
Vissa dagar lyssnar jag enbart på Within Temptation, andra dagar är det bara Mozart, Bach, Vivaldi eller Beethoven som gäller. Somliga dagar lyssnar jag enbart på trance, hard style eller techno. Ibland lyssnar jag bara på poplåtar. Allt efter humör. Och då blir jag så himla irriterad när min annars rara sambo börjar frynta på sin näsa när jag lyssnar på ex: Hardstyle Syndicate - Party Starters. Det är hardstyle och ibland har jag ett behov av att lyssna på tung bas och då menar jag inte hårdrocksbasen utan den lite mer elektroniska komponenten och dunket från technobaserat riff som sedan övergår i ett transtillstånd som väcker så mycket tankar i mig som jag använder mig till mina böcker. Det är ett bra sätt att få igång känslor. Jag kan inte dansa till detta, men jag lyssnar gärna på det.
Lika gärna som att min sambo gillar Foo Fighters: han sa "min favoritlåt!" och spelade upp en sådan tråkig låt att jag höll på att bli utled av tristess. Men för honom är den ju bra, och det som gör honom glad är ju inte fel. Han älskar Iron Maiden, ett band jag inte helt gärna lyssnar, de väcker liksom inget i mig.
Sedan blir jag uppretad när han säger att min musik går på repeat hela tiden, dvs att musiken är densamma i låtarna. Jag skulle kunna säga exakt likadant om Iron Maiden. Det låter exakt likadant. Det är våra intressen som avgör ifall vi ser skillnaden i musiken eller inte. Bara för att jag inte lyssnar på Eddie Medusa, Rolling Stones eller Justin Beiber gör det inte mig till en sämre människa, men jag är inte en bättre människa bara för att jag lyssnar på Sepultura, Debussy eller Lana del Rey.
Hade jag fått välja mellan att för alltid lyssna på Rolling Stones och Beethoven... Ja, vad tror ni jag hade valt?
Jag älskar verkligen musik. Men jag tolkar den också annorlunda än de flesta jag känner. Många lyssnar gärna på texten. De kan hela ramsan och sjunger stoltserande med och jag står som ett frågetecken och undrar "vem är det som sjunger?" För mig är det själva musiken och inte texten som är drivet/det viktiga. Musiken får mig att tänka, den inspirerar mig i allt: vad jag ska skriva och stämningen i just det jag skriver; när jag ska ut och vill ha danskänslan; när jag känner mig nere eller glad och vill anpassa musiken efter det (vilket jag vet att de som är fokuserade på texten också tänker).
Vissa dagar lyssnar jag enbart på Within Temptation, andra dagar är det bara Mozart, Bach, Vivaldi eller Beethoven som gäller. Somliga dagar lyssnar jag enbart på trance, hard style eller techno. Ibland lyssnar jag bara på poplåtar. Allt efter humör. Och då blir jag så himla irriterad när min annars rara sambo börjar frynta på sin näsa när jag lyssnar på ex: Hardstyle Syndicate - Party Starters. Det är hardstyle och ibland har jag ett behov av att lyssna på tung bas och då menar jag inte hårdrocksbasen utan den lite mer elektroniska komponenten och dunket från technobaserat riff som sedan övergår i ett transtillstånd som väcker så mycket tankar i mig som jag använder mig till mina böcker. Det är ett bra sätt att få igång känslor. Jag kan inte dansa till detta, men jag lyssnar gärna på det.
Lika gärna som att min sambo gillar Foo Fighters: han sa "min favoritlåt!" och spelade upp en sådan tråkig låt att jag höll på att bli utled av tristess. Men för honom är den ju bra, och det som gör honom glad är ju inte fel. Han älskar Iron Maiden, ett band jag inte helt gärna lyssnar, de väcker liksom inget i mig.
Sedan blir jag uppretad när han säger att min musik går på repeat hela tiden, dvs att musiken är densamma i låtarna. Jag skulle kunna säga exakt likadant om Iron Maiden. Det låter exakt likadant. Det är våra intressen som avgör ifall vi ser skillnaden i musiken eller inte. Bara för att jag inte lyssnar på Eddie Medusa, Rolling Stones eller Justin Beiber gör det inte mig till en sämre människa, men jag är inte en bättre människa bara för att jag lyssnar på Sepultura, Debussy eller Lana del Rey.
Hade jag fått välja mellan att för alltid lyssna på Rolling Stones och Beethoven... Ja, vad tror ni jag hade valt?
Ciao!
Hungerspelen
Har varit sjuk större delen av förra veckan, men nu börjar det kännas bättre. Var inne på IMDB för att kolla lite nyheter och halkade in på The Hunger Games - vilken verkar mycket lovande! Kommer inte förrän i slutet av mars. Passade dock på att beställa samtliga böcker (filmen baserar sig på 1:a boken tror jag?) från triologin som Suzanne Collins har skrivit eftersom de har fått bra kritik.
Kolla trailern: (älskar musiken i slutet av trailern... så bra!)
Kolla trailern: (älskar musiken i slutet av trailern... så bra!)
I dagarna har jag inte gjort så mycket, blir inte mycket gjort när man är sjuk. Dock kan jag meddela att jag har skrivit färdigt min 2:a bok och den 3:e är på gång att sluföras. Har också påbörjat min 4:e bok men det får vila nu eftersom jag har tenta snart och måste fokusera på den. Så får ni inte tag på mig eller liknande i veckan så är det på grund av att jag har fullt upp med all kring skolan...
Lite bilder jag kommit över...
Sayo!
Mission completed!
Nu har jag varit hos hjärtläkaren och fått konstaterat att alla värdena var bra, hjärtat är som det var sist och inga försämringar! Innan han gjorde ultraljud frågade han om jag tränade.
Jag: "Ja, det gör jag ju".
"Vad för sport?" undrade han.
"Intervallträning", svarade jag.
"Bra, då har du gjort som vi talade om sist."
Hehe...! Det är bara synd att man lyckades få... lite större byst när jag har hjärtfel. Det gör ganska ont när han trycker med ultraljudsmojängen för att få rätt vinkel, så att han kan se aortaklaffen från alla håll och kanter. Sedan bad jag honom snällt och fint om ett intyg på att mitt hjärta är ok till transportstyrelsen. Ja, det var ju inga problem. Sedan cyklade jag till trafikskolan och nu är jag officiellt inskriven! Det går framåt! Har beställt hem blankett nu för körkortstillstånd, sedan ska jag göra en gratis synundersökning på trafikskolan och sedan blir det att skicka in allt. Perfekt! Är bara lite småsur över att jag inte gjorde detta i typ... våras? Ne, jag tar ju allt så sent som möjligt...
& så lite annat...
När jag låg på britsen och läkaren undersökte hjärtljuden tänkte jag plötsligt på Gustaf. Det är en kille som föddes året efter mig med gravt hjärtfel. Vi var de enda två barnen på skolan (bodde i en relativt liten by) med hjärtfel och ja, vi var liksom speciella. Vi två. Vi var inte bästisar, men vi brukade jämföra våra ärr och prata lite om Lunds sjukhus och hur spännande allt var där. Jag tyckte aldrig det var läskigt att gå till läkaren, jag älskade det! Då fick jag ensamtid med mamma (har jag nämnt att jag har 7 syskon, där man i princip fick slåss om uppmärksamheten som barn?) och allt kretsade kring mig. Jag tycker det är okej att känna så som barn. Jag tänkte väl inte på det så mycket då (förutom att det var så kul att få åka iväg), men jag har förstått det idag. Sedan var det ju sällan läskigt, de stack mig i fingrarna ibland, och i armen men det var okej. För sedan fick jag prata med läkarna och de skulle prata om mig och mitt hjärtfel.
Men tillbaka till Gustaf. Vi flyttade ju så småningom ifrån denna by. Det gick några år. Vi blev tonåringar. Min lillasyster flyttade tillbaka och gick i högstadiet i byn. Hon nämnde att Gustaf hade det jobbigt, att han väntade på ett nytt hjärta eftersom hans eget var i så dåligt skick. Jag tyckte synd om honom och var glad över att jag haft sådan tur med mitt hjärtfel, att det inte är särskilt allvarligt idag. Jag har två dödsannonser utklippta på två barn också opererades samtidigt som mig 1987 i Lund. De låg på samma avdelning som mamma. Men det var bara jag som överlevde. Att jag haft sådan... tur.
Jag var 15-16 år när vi skulle se på film och ha myskväll med en av mina storasystrar och hennes kille och deras vänner. Lillasyster skulle också med. När vi hämtar upp henne på Resecentrum är hon svullen om ögonen och gråter häftigt. Gustaf har dött. Hans hjärta stannade bara rakt av när han satt och tittade på tv i vardagsrummet. Hans pappa hade förgäves försökt väcka liv i sin son. Gustaf dog. 14 år gammal. Hårdrockare med humoristisk attityd och nitarmband som den tuffing han var. Jag blev väldigt illa berörd den kvällen, jag kunde inte sluta gråta. Vi två. Det var ju vi två. Men nu var han död. I flera veckor hade jag dödsångest fastän jag nästan kunde vara på det säkra att jag inte skulle drabbas av en hastig död.
Jag kunde andas ut när jag var 18 år och läkaren konstateraterade att jag "kunde föda barn om jag så ville" och att jag behövde träna mycket för att få upp all den kondition jag förlorat som barn och ungdom. Jag har definitivt legat på latsidan, men haft mina träningsperioder. Jag vet att jag borde ta hand om mig bättre än såhär, men det gör man ju inte...
Jag vill ägna detta inlägg åt Gustaf. En fin kille som kunde levt längre om det inte vore för att han fötts med ett dåligt hjärta. Och jag hoppas han fick ett bra liv trots allt, så länge han fick leva.
Jag: "Ja, det gör jag ju".
"Vad för sport?" undrade han.
"Intervallträning", svarade jag.
"Bra, då har du gjort som vi talade om sist."
Hehe...! Det är bara synd att man lyckades få... lite större byst när jag har hjärtfel. Det gör ganska ont när han trycker med ultraljudsmojängen för att få rätt vinkel, så att han kan se aortaklaffen från alla håll och kanter. Sedan bad jag honom snällt och fint om ett intyg på att mitt hjärta är ok till transportstyrelsen. Ja, det var ju inga problem. Sedan cyklade jag till trafikskolan och nu är jag officiellt inskriven! Det går framåt! Har beställt hem blankett nu för körkortstillstånd, sedan ska jag göra en gratis synundersökning på trafikskolan och sedan blir det att skicka in allt. Perfekt! Är bara lite småsur över att jag inte gjorde detta i typ... våras? Ne, jag tar ju allt så sent som möjligt...
& så lite annat...
När jag låg på britsen och läkaren undersökte hjärtljuden tänkte jag plötsligt på Gustaf. Det är en kille som föddes året efter mig med gravt hjärtfel. Vi var de enda två barnen på skolan (bodde i en relativt liten by) med hjärtfel och ja, vi var liksom speciella. Vi två. Vi var inte bästisar, men vi brukade jämföra våra ärr och prata lite om Lunds sjukhus och hur spännande allt var där. Jag tyckte aldrig det var läskigt att gå till läkaren, jag älskade det! Då fick jag ensamtid med mamma (har jag nämnt att jag har 7 syskon, där man i princip fick slåss om uppmärksamheten som barn?) och allt kretsade kring mig. Jag tycker det är okej att känna så som barn. Jag tänkte väl inte på det så mycket då (förutom att det var så kul att få åka iväg), men jag har förstått det idag. Sedan var det ju sällan läskigt, de stack mig i fingrarna ibland, och i armen men det var okej. För sedan fick jag prata med läkarna och de skulle prata om mig och mitt hjärtfel.
Men tillbaka till Gustaf. Vi flyttade ju så småningom ifrån denna by. Det gick några år. Vi blev tonåringar. Min lillasyster flyttade tillbaka och gick i högstadiet i byn. Hon nämnde att Gustaf hade det jobbigt, att han väntade på ett nytt hjärta eftersom hans eget var i så dåligt skick. Jag tyckte synd om honom och var glad över att jag haft sådan tur med mitt hjärtfel, att det inte är särskilt allvarligt idag. Jag har två dödsannonser utklippta på två barn också opererades samtidigt som mig 1987 i Lund. De låg på samma avdelning som mamma. Men det var bara jag som överlevde. Att jag haft sådan... tur.
Jag var 15-16 år när vi skulle se på film och ha myskväll med en av mina storasystrar och hennes kille och deras vänner. Lillasyster skulle också med. När vi hämtar upp henne på Resecentrum är hon svullen om ögonen och gråter häftigt. Gustaf har dött. Hans hjärta stannade bara rakt av när han satt och tittade på tv i vardagsrummet. Hans pappa hade förgäves försökt väcka liv i sin son. Gustaf dog. 14 år gammal. Hårdrockare med humoristisk attityd och nitarmband som den tuffing han var. Jag blev väldigt illa berörd den kvällen, jag kunde inte sluta gråta. Vi två. Det var ju vi två. Men nu var han död. I flera veckor hade jag dödsångest fastän jag nästan kunde vara på det säkra att jag inte skulle drabbas av en hastig död.
Jag kunde andas ut när jag var 18 år och läkaren konstateraterade att jag "kunde föda barn om jag så ville" och att jag behövde träna mycket för att få upp all den kondition jag förlorat som barn och ungdom. Jag har definitivt legat på latsidan, men haft mina träningsperioder. Jag vet att jag borde ta hand om mig bättre än såhär, men det gör man ju inte...
Jag vill ägna detta inlägg åt Gustaf. En fin kille som kunde levt längre om det inte vore för att han fötts med ett dåligt hjärta. Och jag hoppas han fick ett bra liv trots allt, så länge han fick leva.
Across the world
- Pitbull ft. B.O.B
Det gick fort till den 15:e november! Idag ska jag träffa min hjärtläkare och äntligen få ett intyg på att jag får lov att köra bil! Efter jag besökt honom ska jag ge mig iväg till min trafikskola och göra syntest och sedan är det bara att skicka in allt. Finally! & sen är det bara att vänta tills man blir godkänd.
Zara har fått in lite fina lookbook-bilder. Snyggt, stilrent. Me like!
Det gick fort till den 15:e november! Idag ska jag träffa min hjärtläkare och äntligen få ett intyg på att jag får lov att köra bil! Efter jag besökt honom ska jag ge mig iväg till min trafikskola och göra syntest och sedan är det bara att skicka in allt. Finally! & sen är det bara att vänta tills man blir godkänd.
Zara har fått in lite fina lookbook-bilder. Snyggt, stilrent. Me like!
Ciao!
Just Dance.
Oj, oj, oj. Vilken underbar helg! I fredags blev det fredagsmys med Gabriella, god mat och gott sällskap. Vi tittade på Idol (vilket jag såg för första gången typ) och på Titanic och så snackade vi ett i ett. Igår var det kalas för mellersta brorsans tös, hon fyllde fem! Många av syskonbarnen var där, så kul att få träffa dem!
Paketöppning!
Pippi-pysselbok!
Älskling & den bestämda lilla damen
Här sitter 6 av 13 syskonbarnen och ska äta burgare.
Paketöppning!
Pippi-pysselbok!
Älskling & den bestämda lilla damen
Vid nio började jag göra vid mig och sedan kom Jossan och hämtade mig. Det blev direkt till Banken där vi mötte upp Sanne. Vi träffade även Karl, en gammal kompis från de nordöstliga trakterna. Kärt återseende kan jag lova!
Nu till det värsta: När jag och jossan dansade de sista minuterna innan vi skulle hem, såg jag två killar närma sig. Den ena ställer sig bakom mig - nära! Jag vänder mig om och förklarar att "jag har pojkvän" (=> du behöver inte ödsla tid på mig och jag är inte intresserad). Jag tycker det är lika bra att förklara det så fort som möjligt för att undvika sura miner. Han reagerar högst oväntat: "Ja, vadå då? Vi kan väl dansa ändå liksom?" med en otrevlig syrlig ton. Hans vän lutar sig fram mot mig och frågar "kan du svenska?" Vad var det för fråga?! Sedan säger han "du sa 'jag har pojkvän'. Vi ska inte ragga på er ändå så du behöver inte vara orolig, vad trodde du liksom?" Jag är fortfarande en aning ... paff?
Sedan får jag ett långt förhör om varför min pojkvän inte är ute med mig, vad han gör istället, hur han kan låta sin flickvän vara ute och dansa själv och mycket annat. Jag är bara så paff att jag inte kommer för mig att drämma till med "det har ni faktiskt inte med att göra!" vilket jag i efterhand ångrar. Men jag sa att min pojkvän litar på mig, och vill att jag ska vara glad, eftersom han vet att jag älskar att gå ut och dansa (vilket min älskade sambo inte gör... eller är särskilt bra på) så är det en självklarhet för honom att låta mig göra det, eller hur jag nu ska förklara det. Jag blev bara så chockad över hur otrevliga dem blev. Jossan antog att de trodde att jag sa att jag hade pojkvän för att slippa dem. Ja, om det hade varit så, borde dem fattat att jag verkligen inte var intresserad av dem. Istället går dem in i en löjlig debatt. Jag tappade allt sug därefter och vi drog hemåt. Min sambo väntade på mig därhemma med trötta ögon och jag kände en sådan fröjd att få somna bredvid honom. Att jag är så lyckligt lottad som har honom.
& idag är jag seg i huvudet... jag var spik nykter igår men jag måste verkligen sova från 23.00-> morgonkvisten för att inte bli en sengångare. Jag ser fram emot nästa utgång, även om datumet är ovisst. Nu ska jag sluta socker-knarka och ta en lång promenad i mina nya Sausony-dojjor.
Woop on that.
(bild från -09)
Nu till det värsta: När jag och jossan dansade de sista minuterna innan vi skulle hem, såg jag två killar närma sig. Den ena ställer sig bakom mig - nära! Jag vänder mig om och förklarar att "jag har pojkvän" (=> du behöver inte ödsla tid på mig och jag är inte intresserad). Jag tycker det är lika bra att förklara det så fort som möjligt för att undvika sura miner. Han reagerar högst oväntat: "Ja, vadå då? Vi kan väl dansa ändå liksom?" med en otrevlig syrlig ton. Hans vän lutar sig fram mot mig och frågar "kan du svenska?" Vad var det för fråga?! Sedan säger han "du sa 'jag har pojkvän'. Vi ska inte ragga på er ändå så du behöver inte vara orolig, vad trodde du liksom?" Jag är fortfarande en aning ... paff?
Sedan får jag ett långt förhör om varför min pojkvän inte är ute med mig, vad han gör istället, hur han kan låta sin flickvän vara ute och dansa själv och mycket annat. Jag är bara så paff att jag inte kommer för mig att drämma till med "det har ni faktiskt inte med att göra!" vilket jag i efterhand ångrar. Men jag sa att min pojkvän litar på mig, och vill att jag ska vara glad, eftersom han vet att jag älskar att gå ut och dansa (vilket min älskade sambo inte gör... eller är särskilt bra på) så är det en självklarhet för honom att låta mig göra det, eller hur jag nu ska förklara det. Jag blev bara så chockad över hur otrevliga dem blev. Jossan antog att de trodde att jag sa att jag hade pojkvän för att slippa dem. Ja, om det hade varit så, borde dem fattat att jag verkligen inte var intresserad av dem. Istället går dem in i en löjlig debatt. Jag tappade allt sug därefter och vi drog hemåt. Min sambo väntade på mig därhemma med trötta ögon och jag kände en sådan fröjd att få somna bredvid honom. Att jag är så lyckligt lottad som har honom.
& idag är jag seg i huvudet... jag var spik nykter igår men jag måste verkligen sova från 23.00-> morgonkvisten för att inte bli en sengångare. Jag ser fram emot nästa utgång, även om datumet är ovisst. Nu ska jag sluta socker-knarka och ta en lång promenad i mina nya Sausony-dojjor.
Woop on that.
Träna träna träna...!
Ni får ursäkta, men nu har jag fått upp tempot med träningen rejält! Igår blev vilodag. När Robin kom hem fixade vi till oss och stack ut och åt på O'Learys. Därefter bar det hemåt igen med tv-tittande & mys helt enkelt. Somnade givetvis i soffan och vaknade vid 01.00. Puffade på Robin och vi släpade oss till sängen. Vid sju steg jag upp och gjorde iordning för skolan.
Kom hem, fixade lite, sms:ade en kär gammal vän som till min lycka ringde upp och nu har vi dejt nästa fredag... Ska bli kul o träffa henne <3. Vi var båda rörande överens om att vi saknat varandra och att det var förjäkla längesedan vi träffats. Nu blir det andra bullar!
Idag har jag varit på G igen och gjorde 550 repsen. Eller... rättaresagt... Inte 520 utan 530! Wiho, nu fattas bara tjugo armhävningar till haha. Och trots att jag gjorde 10 armhävningar till så slog jag ändå min gamla tid. Nuvarande tid är 32 minuter och 31 sekunder + 704 hundradelar. Jag slår mitt personbästa med över 1 minut!. Vissa övningar blir bara lättare att göra (utan paus då alltså). Ska köra 30 armhävningar nästa vecka och veckan efter det så blir det +10 och +10 därpå. Så får vi se vad tiden hamnar på. Helt slut i armarna i alla fall! Får snart börja göra andra utmaningar från Bodyrock, men vill ha lite mer redskap då. Tur man har en brorsa som kan hjälpa en med detta!
Sedan jag börjat äta har jag gått upp några centimeter (jätteirriterande) men med rätt kost och mer motion ska jag nog få ordning på detta åbäke. Jag funderar starkt på att ta en intensivkur igen precis efter jul i två-tre veckor. Ifall det behövs. Har ätit fil (4%) idag med massa goda nötter i (ett stort tips är att göra rostat hasselnötsmjöl - smakar himmelskt i filen som strössel) och en av de få mejeriprodukter jag äter för tillfället. Jag väljer bort grädde, mjölk och créme fraiche för att effektivisera ketonfasen. Så fil, ost och smör är det enda - mest för att de två sistnämna innehåller mycket få kolisar + att det är nödvändigt för god mat ;-) Jag har även ätit lövbiff med senap och ostfyllning. Mums! Hållit mig mätt ända till nu.
Kom hem, fixade lite, sms:ade en kär gammal vän som till min lycka ringde upp och nu har vi dejt nästa fredag... Ska bli kul o träffa henne <3. Vi var båda rörande överens om att vi saknat varandra och att det var förjäkla längesedan vi träffats. Nu blir det andra bullar!
Idag har jag varit på G igen och gjorde 550 repsen. Eller... rättaresagt... Inte 520 utan 530! Wiho, nu fattas bara tjugo armhävningar till haha. Och trots att jag gjorde 10 armhävningar till så slog jag ändå min gamla tid. Nuvarande tid är 32 minuter och 31 sekunder + 704 hundradelar. Jag slår mitt personbästa med över 1 minut!. Vissa övningar blir bara lättare att göra (utan paus då alltså). Ska köra 30 armhävningar nästa vecka och veckan efter det så blir det +10 och +10 därpå. Så får vi se vad tiden hamnar på. Helt slut i armarna i alla fall! Får snart börja göra andra utmaningar från Bodyrock, men vill ha lite mer redskap då. Tur man har en brorsa som kan hjälpa en med detta!
Sedan jag börjat äta har jag gått upp några centimeter (jätteirriterande) men med rätt kost och mer motion ska jag nog få ordning på detta åbäke. Jag funderar starkt på att ta en intensivkur igen precis efter jul i två-tre veckor. Ifall det behövs. Har ätit fil (4%) idag med massa goda nötter i (ett stort tips är att göra rostat hasselnötsmjöl - smakar himmelskt i filen som strössel) och en av de få mejeriprodukter jag äter för tillfället. Jag väljer bort grädde, mjölk och créme fraiche för att effektivisera ketonfasen. Så fil, ost och smör är det enda - mest för att de två sistnämna innehåller mycket få kolisar + att det är nödvändigt för god mat ;-) Jag har även ätit lövbiff med senap och ostfyllning. Mums! Hållit mig mätt ända till nu.
Imorgon gör jag en liten avstickare. Gabriella & jag ska ha lite tjejkväll så då blir det kinamat är det bestämt. Punkt slut. Sedan blir det väl en film ovanpå och lite snackis. Lördag är det kalasfirande, brorsans lilla tjej har fyllt 5 år så då ska vi fira henne :-) Har också bestämt med tjejerna att det blir utgång. Härligt! Ska ha bra skor på mig så jag kan dansa jäklar i! Söndag... Ja, det blir väl mest plugg då. Jippi.
Några dagar sedan:
Ha en skön helg!
Sleep All Day Party All Night
Sleep All Day Party All Night (Miami Rockz Remix) - Sean Kingston
Puh! Har precis tränat. Det blev en halvtimme med lite allt i allo. Gjorde först 6 minuter i rockringen - har inte tänkt på att man tränar mer om du försöker rocka ringen åt det håll du inte brukar rulla den på. OMG. Det var klurigt. Samtidigt så ska du försöka hålla armarna lodrätt och vågrätt och växla mellan dessa lägen. Assvårt när du rullar ringen mot det "svåra" hållet. Har riktigt ont i magen, kunde inte fortsätta efter en stund... Gjorde ont! Men det fungerar verkligen. Känner att jag måste spänna magen för att rockringen inte ska trilla av.
Sedan gjorde jag lite random övningar med min kära gymboll. Sit-ups, magövningar, armhävningar, benlyft och one legged squat (jäkligt svårt!). Hatar den övningen. Blä!
Sedan gjorde jag lite random övningar med min kära gymboll. Sit-ups, magövningar, armhävningar, benlyft och one legged squat (jäkligt svårt!). Hatar den övningen. Blä!
Sedan försökte jag köra 10 minuter planka, fast med olika övningar... Måste stärka min rygg, den är sorgligt klen. Sedan stretchade jag i ca 10 minuter. Det är sjukt hur fort man mjukar upp lederna om man stretchar varje dag. Imorgon blir det väl 20-minutaren igen och på torsdag ska jag göra 550repsen med 30 armhävningar (ja... på knä). Försöker konstant på mig att göra en enda vanlig armhävning. Det går liksom inte, jag faller liksom bara ihop.
Fått hem lite jeans idag. Samtliga förutom ett par passade väldigt fint så det blir att behålla. Kul att man äntligen känner sig någorlunda snygg i jeans. Slänger på ett par pumps sen är man fin! Ha en skön kväll!
Fått hem lite jeans idag. Samtliga förutom ett par passade väldigt fint så det blir att behålla. Kul att man äntligen känner sig någorlunda snygg i jeans. Slänger på ett par pumps sen är man fin! Ha en skön kväll!
Adios!
550 reps again!
Jag tränade också i torsdags, men har inte haft tid att blogga så mycket. Jag körde en egen liten variant på en 20minuters intervall. Jag gör 10 övningar och ställer in intervallklockan på mobilen. 20 "rounds", där var varje övning får 50 sekunder + att jag har 10 sekunder att vila och skriva i mina reps. Så jag gör övningarna två gånger. Vill ni se hur man gör övningarna så gå in HÄR. Jag har själv plockat bort några övningar eftersom jag känner att de inte gör nytta då jag saknar redskapen. & så har jag alltså lagt till egna övningar som jag gör med min gymboll. (Samt att jag gjorde 3 minuter först med rockringen)
1. boll: Push knee in (egen)
2. Cross legged burpee
3. Turkish jump
4. Ugi Crab
5. boll: crunches
6. boll: back up
7. Jump Lounge & knee crunch
8. Mountain climber
9. Sandbag squat
10. Ugi full body
Mina resultat i torsdags blev:
1 2
1. 10 9
2. 5 6
3. 9 8
4. 30 26
5. 14 15
6. 11 15
7. 10 6
8. 35 26
9. 10 8
10. 5 5
Sedan hade jag uppehåll fre-sön eftersom jag jobbade och idag har jag gjort 520 reps. Armhävningarna gick så mycket bättre att göra, så jag tror jag ska satsa på 30 st nästa gång. Jag gjorde lite rockringsövningar i ca 6 minuter också. Visa övningar är dock fortfarande asjobbiga, så som plankan på sidan och att trycka sig upp med ena handen när du ligger på sidan. Jag vill bara skrika (tror jag gjorde det idag av frustration). Får ett obehag i lårmusklerna när jag gör dessa övningar. Oh well...! Kan stolt meddela att min tid idag blev 33 minuter och 53 sekunder (940 hundradelar). Helt slut nu och lite mallig. Men tiden ska bli bättre! Och jag vill lära mig att göra åtminstone hälften av armhävningarna på tå. Övning ger färdighet.
Imorgon blir det nog en 12-minutare. Får se vilken jag kommer ta av hennes övningar. Sugen på nya utmaningar! Men hon använder sig av ganska mycket grejer som jag inte har och det är ju synd.
Imorgon kommer jag ett steg närmare ansökningen till övningkörningstillståndet! Om en vecka kan jag äntligen ansöka. Jag hoppas verkligen detta varma väder håller i sig så jag hinner köra innan det blir snö. Wish me luck!
1. boll: Push knee in (egen)
2. Cross legged burpee
3. Turkish jump
4. Ugi Crab
5. boll: crunches
6. boll: back up
7. Jump Lounge & knee crunch
8. Mountain climber
9. Sandbag squat
10. Ugi full body
Mina resultat i torsdags blev:
1 2
1. 10 9
2. 5 6
3. 9 8
4. 30 26
5. 14 15
6. 11 15
7. 10 6
8. 35 26
9. 10 8
10. 5 5
Sedan hade jag uppehåll fre-sön eftersom jag jobbade och idag har jag gjort 520 reps. Armhävningarna gick så mycket bättre att göra, så jag tror jag ska satsa på 30 st nästa gång. Jag gjorde lite rockringsövningar i ca 6 minuter också. Visa övningar är dock fortfarande asjobbiga, så som plankan på sidan och att trycka sig upp med ena handen när du ligger på sidan. Jag vill bara skrika (tror jag gjorde det idag av frustration). Får ett obehag i lårmusklerna när jag gör dessa övningar. Oh well...! Kan stolt meddela att min tid idag blev 33 minuter och 53 sekunder (940 hundradelar). Helt slut nu och lite mallig. Men tiden ska bli bättre! Och jag vill lära mig att göra åtminstone hälften av armhävningarna på tå. Övning ger färdighet.
Imorgon blir det nog en 12-minutare. Får se vilken jag kommer ta av hennes övningar. Sugen på nya utmaningar! Men hon använder sig av ganska mycket grejer som jag inte har och det är ju synd.
Imorgon kommer jag ett steg närmare ansökningen till övningkörningstillståndet! Om en vecka kan jag äntligen ansöka. Jag hoppas verkligen detta varma väder håller i sig så jag hinner köra innan det blir snö. Wish me luck!
550 reps nightmare work out!
Eller 520, om vi ska vara riktigt ärliga. Körde denna workout som jag inte kört på... över en månad! Det var riktigt tufft! Körde 3 minuter med rockringen innan. Det är är väldigt enkelt att köra med rockringen, men det gjorde ont i midjan denna gång eftersom jag hade träningsvärk från i måndags.
Det var jobbigt att köra 550reps-workouten... Jag fick stanna för jämnan. Märker dock att det är en aning lättare (kan bero på att jag väger ca 10 kg mindre än när jag gjorde den sist). Fast jag måste bli bättre på att köra armhävningar. Jag är så klen i armarna. Det får bli mycket planka för att stärka ryggen i det här. Min tid blev 39 minuter, 13 sekunder och 677 hundradelar. Det är långt ifrån ett nytt rekord, men hyfsat ändå. Min bästa tid är: 37 minuter och 32 sekunder (från 13 september i år).
Idag har jag ätit 2 mealbars, ca 40-50g rostbiff, 100g lax och håller på att äta kvällsmaten: 100g kyckling med skinn. Känns bra än sålänge. Har inte gått upp något iom att kläderna sitter precis som de satt innan. Kör upptrappning denna vecka sedan kör jag enbart LCHF. Köpte ett par jeans häromdagen, squin och strech iofs, men 26 var det och jag kom i dem utan problem. Tighta och perfekta. Kul att kunna köpa 26:or. I very low waist och squin-modell (H&M's modeller) får jag ha 28. Det är ganska stor skillnad beroende på modellen.
Efter skolan imorgon tänkte jag köra lite styrka hemma på min gymboll samt lite rockringsaction! Ge järnet brudar (och män)!
Är ni sugna på att träna intervall i ert eget vardagsrum eller där det finns tillräckligt med plats och utrymme för en yogamatta och en boll så checka in på Bodyrock.se. Ni kan säkert träna hennes program på gymmet också. Det bästa med henne är att hon VÅGAR andas, vågar låta. Jag finner det så mycket lättare att träna eftersom jag får skrika och andas högt utan att någon hör det. Det hjälper till 100% i ditt sätt att träna genom att andas rätt så får du mer syre till kroppen att utföra de tuffa övningarna.
Btw, har tröttnat lite på de låtar jag lyssnat på nu ett tag och lyssnade lite på youtube för att få inspiration till ny musik. De kanske inte är nya, men upptäckte dem idag:
Sayo!
Det var jobbigt att köra 550reps-workouten... Jag fick stanna för jämnan. Märker dock att det är en aning lättare (kan bero på att jag väger ca 10 kg mindre än när jag gjorde den sist). Fast jag måste bli bättre på att köra armhävningar. Jag är så klen i armarna. Det får bli mycket planka för att stärka ryggen i det här. Min tid blev 39 minuter, 13 sekunder och 677 hundradelar. Det är långt ifrån ett nytt rekord, men hyfsat ändå. Min bästa tid är: 37 minuter och 32 sekunder (från 13 september i år).
Idag har jag ätit 2 mealbars, ca 40-50g rostbiff, 100g lax och håller på att äta kvällsmaten: 100g kyckling med skinn. Känns bra än sålänge. Har inte gått upp något iom att kläderna sitter precis som de satt innan. Kör upptrappning denna vecka sedan kör jag enbart LCHF. Köpte ett par jeans häromdagen, squin och strech iofs, men 26 var det och jag kom i dem utan problem. Tighta och perfekta. Kul att kunna köpa 26:or. I very low waist och squin-modell (H&M's modeller) får jag ha 28. Det är ganska stor skillnad beroende på modellen.
Efter skolan imorgon tänkte jag köra lite styrka hemma på min gymboll samt lite rockringsaction! Ge järnet brudar (och män)!
Är ni sugna på att träna intervall i ert eget vardagsrum eller där det finns tillräckligt med plats och utrymme för en yogamatta och en boll så checka in på Bodyrock.se. Ni kan säkert träna hennes program på gymmet också. Det bästa med henne är att hon VÅGAR andas, vågar låta. Jag finner det så mycket lättare att träna eftersom jag får skrika och andas högt utan att någon hör det. Det hjälper till 100% i ditt sätt att träna genom att andas rätt så får du mer syre till kroppen att utföra de tuffa övningarna.
Btw, har tröttnat lite på de låtar jag lyssnat på nu ett tag och lyssnade lite på youtube för att få inspiration till ny musik. De kanske inte är nya, men upptäckte dem idag:
Agnes - Don't Go Breaking My Heart
Selena Gomez - Love You Like A Love Song
Rizzle Kicks - Get Down The Trumpets
Calvin Harris - Feel So Close
Havana Brown ft. Pitbull - We Run The Night
Selena Gomez - Love You Like A Love Song
Rizzle Kicks - Get Down The Trumpets
Calvin Harris - Feel So Close
Havana Brown ft. Pitbull - We Run The Night
Sayo!
