Behöver skriva av mig, det är allt.

Hade en diskussion med mamma, Emelie & Becc (mina syrror) om mat. Becc klagade på att hon hade ökat i vikt för att hon åt choklad och chips istället för att göra bra mat i brist på annat engagemang.
Emelie höjde ett varnande finger: tänk på att läkaren sa att du var i riskzonen för diabetes.
Jag: LCHF hade varit något för dig Rebecka!
Och bara sekunden efter jag har uttalat mig får jag värsta attacken mot mig: ja, jag var både dum i huvudet, för envis för mitt bästa och ja, det var en hel rapparkalja som svämmade över på mig. Pinsamt och irriterande och jag kände mig riktigt påhoppad. Jag hoppar inte på folk som lever på socker, jag bara föreslog någon som kunde hjälpa henne att må bra. För det är alldeles klart att folk inte mår bra på det. Socker.

GI, GI är bra säger mamma. Det hon inte tänker på att den reklam som går ut över GI är girigt styrd och görs av folk som vill tjänar pengar på att vi köper deras "magiska" mat.

Ja, jag vet att vi har kommit "sååå långt" i vår jävla utveckling att vi kan både äta potatis, godis, fettsnåla margariner m.m. som innehåller tusentals konserveringsmedel och förtjockningsmedel m.m; MEN! Denna mat tar oss tillbaka i utvecklingen - är det ingen som fattar det? Folk dör i fetma, i cancer, diabetes... och folk står och stampar och undrar vad det beror på. Det är väl inte så svårt att räkna ut - eller hur?!

"Men folk i Asien är så smala, de lever på ris" - ja men har ni tänkt på att det är den kontinent som är störst drabbad av diabetes?! Nej, det vet inte alla förstås. Och vad alla inte fattar är att diabetes förstör vår kropp rejält!

Jag kan köpa tesen om att de som tränar verkligen hårt kan behöva kolhydrater (känner dock många idrottare genom sajter som tränar enbart på kött och fett och de upplever att det är bättre att träna till sådan kost än kolhydratskosten). Men vi andra behöver inte det.

Sen tittar dem på mig och undrar varför inte jag är smal. Ja, jag har missbrukat "vanlig" mat i sommar, det erkänner jag och det var ett val jag gjorde. Ett dumt ett, men ändock mitt eget val. Gick upp fem kilo och jag visste redan från början att jag skulle gå upp i vikt, att jag skulle få dålig hy, att jag skulle få ont i magen.

Men efter en vecka med LCHF igen har hyn blivit märkbart bättre, jag har inte ont i magen längre, jag känner mig grymt mycket piggare och jag känner ett oerhört sug efter att få laga god mat åt mig och Robin. Mat som jag VET är bra för oss.

Igår hade jag en riktig svacka och bara tänkte: "ska jag börja äta fettsnålt igen då? ska jag behöva trycka i mig margarin, bröd, främmande dåliga ämnen i alla lågfettsprodukter för att kunna äta... ja? Godis, socker, bullar, skit?" NEJ. Jag säger NEJ. Det kommer aldrig att hända, förstått? Jag har kommit alldeles för långt i min "uppenbarelse" för att kunna stanna av och köra det gamla rajset.

Jag kan inte stå och välja Milda 7% matlagningsgrädde... för jag gråter när jag ser vad som står i innehållsförteckningen, alla tjockmedel, alla märkliga ingredienser som lätt undviks om jag tar vanlig grädde som inte är uppfuckad. Det är inte det jag vill trycka i mina barn i framtiden. Jag vägrar.

Sen lågfettsmat kom med alla dess färdigrätter och margariner m.m. så har ju övervikt m.m. kraftigt ökat. OCH kom inte och säg att folk var feta förr pga fett för de tryckte i sig kolhydrater också! Varför fettet har blivit boten har jag aldrig fattat egentligen.

OCH SNÄLLA! DET ÄR INTE EN DIET JAG HÅLLER PÅ MED! DET ÄR EN VANLIG LIVSTILSMAT, PRECIS SOM ERA "GI" eller "svensk husmanskost"-snicksnacket.

Jag gör det inte enbart för att gå ner i vikt, utan även för att må bra. MÅ BRA. Slippa vara hungrig. Slippa acne, slippa orolig mage, slippa trötthet och ångest och ständigt sockersug. I höstas, när jag verkligen var inne i en bra stämning gick jag ju faktiskt ner i vikt helt automatiskt och höll mig bra stabil i vikten - och det var asmånga som såg att jag hade gått ner i vikt - och det ni! Det var LCHF's förtjänst. Inte en enda brödbit, inte ett enda riskorn, inte en enda pastabit åt jag då. Jag har aldrig haft en så bra höst som då. Fixade VG på en tenta som 80% blev underkända på. Samband? Ingen aning. Jag mådde bra, hade energi att plugga.

Känns som många är alldeles för hjärntvättade av den svenska livsmedelsindustrin för att våga pröva, vi har ju blivit fett-bannade sedan födslen så det är klart att folk rynkar på näsan när man skivar smör på steken istället för att ha sockerlösning á la grillolja...

Vill ni ha mer info, finns jättebra sajter om det. Där kan ni läsa mer. Nu ska jag äta lite rester från min köttfärsgratäng - och ja, till frukost. Yummy!