När lammen tystnar

vet du att björnen har vaknat.

Tja, jag ville ha en ensam-hemma-kväll och fick det. Sambon är på grillpartaj och jag var för orkeslös för att följa med så nu sitter jag hemma och skriver, spelar lite, kollar lite inspo på nätet m.m. Känner mig en aning ensam.

Kollar på bilder från när jag vägde som allra minst. Fusk har satt sina spår och man kan ju inte annat än att bli arg på sig själv. För mig blir det ganska självklart över vilka problem som ligger bakom. Svårt att sätta gränser, kan inte låta bli att ta en bit till m.m. Robins födelsedagskalas kostade mig 3 kilo. 3 kilo (har inte vägt mig, men jag gissar - dock sitter mina smalisjeans fortfarande löst)! Var duktig med LCHF hela veckan sedan så bad han mig att äta maten som skulle serveras. Smörgåstårta och tårta... mm, just det. Sedan har veckan som följt varit trög. Haft ont i magen, svårt att låta bli mackorna i skåpet, Robins bärfil (utan tillsatser dock) och jag känner mig svullen, seg och allmänt apatisk. Kan ni fatta vad socker/kolhydrater gör med oss känsliga? Det är som en drog. Och den är livsfarlig. Det tar liksom inte slut. Du kan inte neka din hjärna och ditt sug.

Nu är jag medveten om att jag är patetiskt fixerad vid min kropp och idag höll jag på att explodera när jag insåg hur breda höfter jag har. Rumpa i all ära, men måste jag vara bred? Jag har alltid funderat varför jag ser så stor ut fastän jag aldrig vägt extremt mycket. För att jag är bred, kraftig benstomme - you name it. Sedan tittar jag på mina vackra systrar och tänker att det är orättvist att just jag fick grövre benstruktur. Visst, lillsyrran har också höfter som heter duga, men midjan är smal på allihop. Eller är mina bröst ett slags "make-up-for-it"? Morr...

Nej, nu vet jag inte vart detta bär hän. Strikt LCHF fr.o.m imorgon, ska försöka äta så lite mejerier som möjligt. Bara till frukost. Mer fisk och grönt. Nötter till mellanmål. Mer ägg. Måste försöka äta omelett igen. Inget lchf-gottis alls! Det funkar verkligen inte för mig. Oftast är det bara besvikelse ändå. Då äter jag hellre mina goda lövbiffar... mmm!

Isch, mkt text igen. Kommer se hur det blir med måtten ett tag framöver. Ser det inte bättre ut i slutet av månaden så ... håll i er nu... Blir det eventuellt Naturdiet i fyra veckor - och massor av träning! Jag ska ut och gå en timme varje dag med undantag för dagarna jag ska träna. Nu jäklar! Nu bränner vi bort framtidens sjukdomar!

ursäkta för all text. Varit skrivklåda just nu. Mycket som snurrar i huvudet.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0