Sitter just nu och smaskar på min ljuvliga mealbar från Allévo. Har längtat hela dagen på att få komma hem och äta en sådan. Jag tar inte med mig några mealbars till jobbet, hade nog blivit för distraherad, utan dagen går snabbare och jag vet att de väntar hemma på mig i trygghet ;-) Tar tid på mig att tugga varje tugga... för det är så gott! Enligt upptrappningsfasen så ska jag ha gått upp två kilo nu i vatten, men jag känner ingen förändring. Kanske att magen börjar hungra mer efter mat. Se - vad ska jag med en våg till? Hade förmodligen bara blivit upprörd över att den pekat +2 kg på ett dygn. Nä, alla byxor sitter så bra fortfarande. Mäter mig som sagt på söndag för att se om det hänt något väldigt drastiskt eller ej.

Min sambo försökte övertala mig att följa med ut ikväll och äta... ja, det kan han ju tro. Torterat mig i flera veckor för att smälla i mig massa mat för flera hundra kronor och gå upp allt igen på köpet... nej tack! Han försöker också att övertala mig att dricka imorgon. Det kan han ju glömma. Har lyckats övertala honom att handla någon sådan där lågkaloridricka men den tänker jag inte röra! Jag vill ju inte dricka så tycker det är tradigt att han och hans vänner är så himla besatta av att dricka sprit, det är så socialt och det och det och detta.. bull! Jag har lika kul fastän jag är nykter. Varför är det så svårt att acceptera?!